Rapport från Brå gällande satsningen på fler poliser
Brottsförebyggande Rådet har i en nyligen publicerad rapport, 2013:12 Satsningen på fler poliser – Vad har den lett till? kommit fram till i stort sett samma resultat som Payback Sverige gällande den mycket stora ökningen av antalet polisanställda under peroden 2006-2012 samt arbetet kring den särskilda satsningen mot så kallad grov organiserad brottslighet. Brå konstaterar med lite mer inlindade ord:
1. Att den stora och ökade satsningen på polisen inte givit avsett resultat utan att istället har ett större antal poliser löst ett lika eller ett mindre antal brott beroende på beräkningsgrund!??
2. Att polisens fokus på satsningen mot grov organiserad brottslighet fått som resultat att ett större antal erfarna poliser överförs till satsningen vilket föranlett att brottsuppklarningsprocenten minskat eller stått stilla!
Vi gör som brukligt att vi först börjar med att citera viktiga stycken ur Brå:s pressmeddelande kring rapporten, därefter citat direkt ifrån rapporten för att avsluta med Paybacks utvärdering av Brå-rapporten.
Citat från Brå:s pressmeddelande kring rapporten
Polismyndigheterna har, i linje med regeringens direktiv, främst placerat de nyutexaminerade poliserna i yttre tjänst. Samtidigt har en stor del av de erfarna poliserna omplacerats till olika former av specialisttjänster och särskilda satsningar, i både yttre och inre tjänst. Det gäller till exempel kriminalunderrättelsetjänst, brottsoffersamordnare och satsningen på grov organiserad brottslighet. Det innebär att antalet personer som arbetar med den yttre händelsestyrda verksamheten inte har ökat nämnvärt.
– Varje ny specialisttjänst fyller en funktion, men man bör vara medveten om att den inrättas på bekostnad av något annat – i slutänden den händelsestyrda verksamheten och därmed möjligheten att göra fler och mer långtgående utredningsåtgärder på brottsplatsen, säger Anna Eksten. Om denna verksamhet hade fått en större del av resurserna hade förutsättningarna att öka personuppklaringen förbättrats.
Citat direkt från Brå-rapporten
Sidan 10: Polismyndigheterna har i linje med regeringens direktiv främst placerat de nyexaminerade poliserna i yttre synlig tjänst. Samtidigt har emellertid en stor del av de erfarna poliserna omplacerats till olika former av specialistfunktioner och särskilda satsningar både i yttre och inre tjänst. Det gäller till exempel gatulangningsgrupper, ungdomsgrupper, GOB-satsningen, LOKUS, hanterare, olika former av spanare, tjänster vid kriminalunderrättelsetjänsten och för personsäkerhetsarbete samt brottsoffersamordnare.
Sidan 11: Antalet redovisade timmar i brottsförebyggande arbete har ökat. Införandet av underrättelsemodellen PUM och planerings- och dokumentationssystemet PUM-A har också medfört att det brottsförebyggande arbetet har blivit mer strukturerat och planerat. År 2012 registrerades 3 176 brottsförebyggande insatser i PUM-A, där det ska framgå hur arbetet planerats, hur valet av insats gick till och om insatsen följts upp eller utvärderats.
Sidan 13: Hade polismyndigheterna kunnat utnyttja de extra resurserna på ett bättre sätt för att höja personuppklaringen? Ja, enligt Brås mening hade detta troligen varit möjligt om de ökade resurserna i större utsträckning satsats på det händelsestyrda arbetet och därmed inneburit en möjlighet till fler och mer långtgående utredningsåtgärder på brottsplatsen.
Sidan 13: En stor del av de extra resurserna har man i stället lagt på specialistfunktioner och särskilda satsningar. Specialistfunktionerna bedöms vara en konsekvens av både ökade krav på Polisen och egna initiativ från Polisen. Dessa nya tjänster fyller alla en funktion. Man bör dock vara medveten om att varje ny sådan tjänst inrättas på bekostnad av något annat – i sista hand på bekostnad på den händelsestyrda verksamheten och därmed möjligheten att göra fler och mer långtgående utredningsåtgärder på brottsplatsen.
Sidan 14: varken insatserna i samverkan med kommunen eller insatserna i PUM-A tycks ha något riktigt starkt fokus på resultat. I Brås kartläggning av samverkansavtalen uppskattade alla berörda att samarbetet blivit bättre, men det var en minoritet som såg någon tydlig skillnad mot tidigare när det gäller insatsernas kvalitet och resultat. Polisen analyserar i alltför liten utsträckning om den planerade insatsen är optimal i relation till målet.
Sidan 24: Även om flest tjänster har gått till yttre tjänst och utredning/anmälningsupptagning så är det kompetensutveckling och kriminalunderrättelsetjänst som procentuellt ökat mest med drygt 40 procent vardera… Det är inte främst traditionella ordningspoliser och mängdbrottsutredare som ökat vare sig i yttre eller inre tjänst, utan olika former av specialisttjänster och särskilda satsningar.
Sidan 31: den största ökningen ligger på Brottsförebyggande arbete. Antalet arbetade timmar som registrerats på verksamhetsgrenen Brottsförebyggande arbete har ökat med nästan 40 procent, jämfört med 20 procent på Utredning/lagföring.
Sidan 33: De grenar som procentuellt har ökat mest är Kompetensutveckling och Kriminalunderättelsetjänst och spaning, som ökat med drygt 40 procent vardera.
Sidan 40: Ett exempel på det är en myndighet som under perioden för resurssatsningen ökade antalet poliser med 58 årsarbetskrafter. 18 av dessa arbetar inte med ärenden inom myndigheten utan ingår i nationella satsningar på personsäkerhetsarbetet och grov organiserad brottslighet. De 40 årsarbetskrafterna som återstod för polismyndigheten att disponera fördelades på följande: utveckling av kvalificerat underrättelsearbete, lokalt personsäkerhetsarbete, inrättande av enheter för prioriterade insatser, teknikspaning, brottssamordning och operativ samordning.
Sidan 41: När det gäller ökningen av arbete i yttre tjänst ger många polismyndigheter bilden att det inte främst är den traditionella händelsestyrda ordningspolisen som har ökat utan olika former av specialistfunktioner och -grupper och särskilda satsningar. Det gäller till exempel gatulangningsgrupper, ungdomsgrupper, GOB-satsningen, lokus,hanterare,olika former av spanare samt ”fredade” bf-poliser.Det rör sig om poliser som visserligen delvis arbetar i yttre tjänst men som endast i undantagsfall ska användas till ingripande verksamhet.
Sidan 41: Majoriteten av de ökade resurstimmarna i inre tjänst tycks i likhet med timmarna i yttre tjänst i stället ha gått till olika specialistfunktioner och särskilda satsningar samt till utredning av andra brottstyper. Exempel på specialisttjänster i den inre verksamheten är tjänster vid kriminalunderrättelsetjänsten – forensiker, tekniker, personsäkerhetsarbete, och brottsoffersamordnare.
Sidan 59: Ett annat sätt att mäta polisens brottsförebyggande arbete under den aktuella perioden, är att studera vilka brottsförebyggande insatser som dokumenterats i PUM-A (Polisens underrättelsemodell – Applikationer). Denna modell introducerades inom polisen i mitten av 2000-talet för att förbättra den planlagda brottsförebyggande verksamheten. Genom PUM har polisen fått en modell för att arbeta planerat och problembaserat. PUM-A är den mall som används för att dokumentera arbetet enligt PUM.
Den statistik från RPS som Brå fått ta del av visar att sedan inledningsåret 2006 har antalet brottsförebyggande insatser som dokumenterats i PUM-A ökat kraftigt, från 884 år 2006 till 3 176 år 2012.
Payback Sveriges utvärdering
Ökningen av resusrser till poliser har framförallt medfört att spanings- och underrättelsearbete har ökat då de flesta nya tjänster tillförts denna sektor. Den traditionella händelsestyrda, linjära polisverksamheten, det vill säga det vanliga polisarbetet har inte ökat varför inte heller brottsuppklarningen ökat trots att 2 800 fler poliser tillförts under perioden!?
Payback Sverige har hela tiden hävdat att polisen felprioriterar sin verksamhet vilket Brå-rapporten ger fullständigt stöd för. Polisens kukförlängare, arbetet mot så kallad grov organiserad brottslighet, har tillförts närmast alla nya resurser och har utökat sina så kallade brottsförebyggande insatser under perioden med nästan 400 %.
I Sverige finns inte någon grov organiserad brottslighet överhuvudtaget enligt experter på området vilket tydligt framgår ur nedanstående länkade artiklar ”Det finns ingen grov organiserad brottslighet, del 1 och 2”. Att polisen satsar mer eller mindre alla nytillförda resurser på ett område där de inte ens kan hoppas nå ett resultat får det självklara resultatet att inget som helst mervärde skapats av de resurser som riksdagspartierna tillfört polismyndigheterna vilket vi också påvisat varje gång polisen årligen redovisar resultatet av den särksilda satsningen.
Det är nu hög tid att regering och riksdag tar sitt ansvar och styr upp och riktar polisverksamheten mot verkliga mål genom de verktyg som existerar såsom i första hand det årliga regleringsbrevet. Vi kan inte längre tillåta att ha, vad G W Persson kallar, den lataste och mest inkompetenta polisen i världen till att dessutom jag fantomer och spöken. Polisen i Sverige är ju ineffektiva redan i grunden och måste riktas mot konkret och verklig brottslighet såsom våldtäkter, sexualbrott, våld mot kvinnor och i nära relationer samt mängdbrottslighet där de enorma resurser polisen har till sitt förfogande skulle kunna göra verklig skillnad och skapa ett tryggare samhälle för alla! Så, återigen: Sluta jag bikers och bikerklubbar och börja lös brott!
Brå:s pressmeddelande om rapporten:
http://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2013-05-31-trots-satsning-%E2%80%93-begransat-tillskott-av-arbetskraft-inom-polisen.html
Payback Sveriges utvärdering av polisens särskilda satsning mot så kallad grov organiserad brottslighet:
http://www.payback.name/?p=10039
Det finns ingen grov organiserad brottslighet i Sverige, Del 1:
http://www.payback.name/?p=8236
Det finns ingen grov organiserad brottslighet i Sverige, Del 2:
http://www.payback.name/?p=8243