• Hemsida
  • >
  • Payback Sverige
  • >
  • Viktig och journalistiskt korrekt intervju med Hells Angels MC om samhällets förföljelser!

Viktig och journalistiskt korrekt intervju med Hells Angels MC om samhällets förföljelser!

Bakgrund

I samband med att reportern Anette Cedergren skrev den mycket omfattande, och på djupet grävande, artikeln Pressetik och Hells Angels, ingående i bikerantologin, Olja, krom och manlig gemenskap, intervjuade hon även företrädare för Hells Angels MC. Svaren från mc-klubben är än idag högst aktuella för bikers i allmänhet och för medlemmar av Hells Angels MC i synnerhet.

Intervjun och Hells Angels uttalanden!

Sidan 150:

Cedergren: Gammal litteratur tjänar som sanningssägare om dagens Hells Angels – i Sverige. Så lever de, så behandlar de och benämner sina kvinnor och så tolkar man deras klubbsymboler… I små ”faktarutor” bredvid nyhetsartiklar kan man få läsa både det ena och det andra. Massmedia ger sig våghalsigt ut för att veta en massa om Hells Angels, som man vill förmedla till allmänheten.

Hells Angels: Ja, dom tror dom vet det, ja. Men dom vet inte, det är bara vi som vet… Det är bara okunskap hela tiden, om hur dom tror det är. Men det gäller väl att sälja så mycket som möjligt.Och att då skriva om hur Hells Angels skulle ha varit på 60-talet… Fattar dom inte att det är mycket som förändrats på trettio år? Men det är nog ingen som vill skriva om hur vi lever egentligen. Och vi är rädda för att uttala oss, eftersom allt blir fel ändå…

Sidan 159– : Hells Angels:

Outlaws, det betyder inte att man inte följer lagen. Vi följer visst lagen. Det är bara det att när vi gör saker, så tar vi sedan vårt straff för det. Man kan inte stå utanför lagen. Dom säger att det är som i USA, dom menar det, tidningarna. Men det går ju inte att leva som i USA i Sverige. Där kan man leva utanför samhället på ett annat sätt. Men det känns ju som om vi ska pressas utanför lagen med tidningarnas hjälp. Vi ska inte få bo någonstans, vi är inte önskvärda på arbetsplatser. Det spårar ur, det här… Det går inte att få grepp om det…

Dom kunde ju gjort en journalistisk sammanställning på hur övervakade vi är av polisen… Varför är det ingen journalist som är intresserad av det? Hur kan vi vara så kriminella när vi är så bevakade som vi är? Och när vi nu är så bevakade – hela tiden, dygnet runt – är det inte lite konstigt att dom inte tar oss med någonting fetare då? Varför hittar inte polisen mer på oss? Knark och sådant som alla talar om.

Sidan 160: Och så sitter dom och läser vad så kallade ”mc-experter” från USA säger om att det finns en knarkexpert i varje Hells Angels-klubb. Hur länge får man jaga oss? Varför är ingen dömd här i Sverige för knarkhandel? Varför sväljer journalisterna detta, dom här ”expertuttalandena” hit och dit? Varför redovisas inga fakta, och varför är det inga följdfrågor när dom intervjuar dom här ”experterna”?

Och när det gäller det här med kriminella mc-gäng, varför döms alla, hela klubben för vad enskilda medlemmar gjort?… Det är hela tiden det här att dom trissar upp oss också som personer… Om vi nu är så brottsliga och organiserade som tidningarna vill göra oss… Det är ju bara en massa teorier som dom tycker är roligt att skriva… Men, ta om vi tvättade pengar t.ex. Vi borde ju haft några bolag i så fall. Men vi kan ju inte ens starta egna bolag, så hur skulle vi tvätta pengar?

– Jobbar vi inte är det fel. Då lever vi på bidrag, heter det. Även om massa andra människor också kan vara utan job och få bidrag, a-kassa och sådant.Och jobbar vi så är det superkriminellt, det med… Min arbetsförmedlare sa till mig: ”Säg inte vem du är när du söker jobb”. För jag kan ju inte få ett jobb om en arbetsgivare vet att jag är med i Hells Angels…

Cedergren: Detta kan ju vilken arbetsgivare som helst få reda på ändå, med tanke på den flitigt förekommande namn- och bildpubliceringen. Utöver de ”kartläggningar” av klubbarna som gjorts publiceras också regelmässigt namn och bild på mc-killar som står inför rätta. Detta görs med med en betydligt tuffare hållning än vad om annars är tillämpligt. När det gäller Hells Angels tillämpas inte de gamla klassiska pressetiska grunderna, som annars är brukliga i kriminaljournalistiken. T.ex. att personen redan är an av allmänheten känd brottsling, eller att brottet i sig är synnerligen allvarligt. Man har helt enkelt valt att publicera namn och bild därför att man anser att allmänintresset ligger i det faktum att de är medlemmar i Hells Angels.

OBS! Läs också nedanstående relaterad artikel om pressens utpekande av bikers!

Bikerantologiboken: Olja, krom och manlig gemenskap

Relaterad artikel

Medias utpekande av mc-klubbar och medlemmar saknar motstycke i svensk presshistoria

  • facebook
  • googleplus
  • twitter
  • linkedin