Bikerskolan: Husrannsakan utefter Rättegångsbalken med bikerparagraf! Del 2/6

payback_Support12_v3

Husrannsakan efter Rättegångsbalken (1942:740)

Vi fortsätter genomgången av Polisens lagstöd för att genomföra husrannsakningar. I denna artikel fokuserar vi på vilket lagstöd polisen kan luta sig mot i Rättegångsbalken. Vi börjar med att publicera aktuella lagparagrafer för att därefter ge Bakgrund, Kommentar och konkret Råd. Då paragraferna om husrannsakan utefter Rättegångsbalken är väldigt omfattande och många varför de inte kan sammanfattas på samma någorlunda enkla sätt som utefter Polislagen publiceras de i sin helhet för att därefter ge råd.

Lagstöd utefter Rättegångsbalken

Paragraferna i Rättegångsbalken rörande Husrannsakan återfinns i kapitel 28, paragraferna 1-10 vilka vi härunder återger:

1 § Om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa, får husrannsakan företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken.

Hos annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får husrannsakan dock företas bara om brottet har begåtts hos honom eller henne eller om den misstänkte har gripits där eller om det annars finns synnerlig anledning att det vid rannsakningen ska anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller att annan utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken kan vinnas.
För husrannsakan hos den misstänkte får inte i något fall åberopas hans eller hennes samtycke, om inte den misstänkte själv har begärt att åtgärden ska vidtas. Lag (2008:376).

2 § För eftersökande av den som skall gripas, anhållas eller häktas, hämtas till förhör eller till inställelse vid rätten eller underkastas kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får husrannsakan företas hos honom, eller hos någon annan om det finns synnerlig anledning att anta att den sökte uppehåller sig där. Detsamma gäller i fråga om en tilltalad som söks för delgivning av stämning eller kallelse till förhandling, om försök till delgivning har misslyckats eller bedöms som utsiktslösa. Lag (1995:637).

2 a § För att söka efter någon som skall gripas, anhållas eller häktas som misstänkt för brott, för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år, eller försök till sådant brott, får husrannsakan företas i transportmedel på viss plats, om det finns särskild anledning att anta att den sökte kan komma att passera platsen. Lag (1991:666).

3 § I en lokal som är tillgänglig för allmänheten får för ändamål som avses i 1 eller 2 § husrannsakan ske också i annat fall än som avses där.
I en lokal som brukar användas gemensamt av personer som kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet får för ändamål som avses i 1 eller 2 § husrannsakan ske, om det förekommer anledning att brott har förövats för vilket det är föreskrivet fängelse ett år eller däröver och det finns särskild anledning att anta att ändamålet med rannsakningen kommer att uppfyllas. Detta gäller dock inte lokal som huvudsakligen utgör bostad.
Bestämmelsen i andra stycket gäller också utrymmen och fordon som finns i omedelbar anslutning till lokalen och brukas av dem som använder lokalen. Lag (1999:72).

3 a § Husrannsakan får beslutas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Lag (1989:650).

4 § Förordnande om husrannsakan meddelas, utom i fall som avses i tredje stycket, av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Förordnande om husrannsakan för delgivning skall alltid meddelas av rätten. Kan i annat fall husrannsakan antas bli av stor omfattning eller medföra synnerlig olägenhet för den hos vilken åtgärden företas, bör, om det inte är fara i dröjsmål, åtgärden inte vidtas utan rättens förordnande.

Fråga om husrannsakan får rätten ta upp på yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren. Efter åtalet får rätten även på yrkande av målsägande eller självmant ta upp en sådan fråga. Fråga om husrannsakan för delgivning tas upp av rätten självmant eller på yrkande av polismyndighet eller åklagaren.
Förordnande om husrannsakan för eftersökande av den som skall häktas enligt beslut som avses i 24 kap. 17 § tredje stycket eller hämtastill inställelse vid rätten meddelas av polismyndighet eller polisman enligt bestämmelser i polislagen (1984:387). Lag (1995:637).

5 § En polisman får företa husrannsakan utan förordnande enligt 4 §, om det är fara i dröjsmål. Detta gäller dock inte husrannsakan för delgivning. Lag (1995:637).

6 § Vid husrannsakan må olägenhet eller skada ej förorsakas utöver vad som är oundgängligen nödvändigt.    Rum eller förvaringsställe må, om det erfordras, öppnas med våld. Har så skett, skall det efter förrättningen på lämpligt sätt åter tillslutas.
Husrannsakan må ej utan särskilt skäl verkställas mellan klockan nio eftermiddagen och klockan sex förmiddagen.

7 § Vid husrannsakan skall såvitt möjligt ett av förrättningsmannen anmodat trovärdigt vittne närvara. Förrättningsmannen äge anlita erforderligt biträde av sakkunnig eller annan.
Den, hos vilken husrannsakan företages, eller, om han ej är tillstädes, hans hemmavarande husfolk skall erhålla tillfälle att övervara förrättningen så ock att tillkalla vittne, dock utan att undersökningen därigenom uppehålles. Har varken han eller någon av hans husfolk eller av dem tillkallat vittne närvarit, skall han, så snart det kan ske utan men för utredningen, underrättas om den vidtagna åtgärden.
Vid förrättningen må målsägande eller hans ombud tillåtas att närvara för att tillhandagå med nödiga upplysningar; dock skall tillses, att målsäganden eller ombudet icke i vidare mån än för ändamålet erfordras vinner kännedom om förhållande, som därvid yppas.

8 § Post- eller telegrafförsändelse, handelsbok eller annan enskild handling, som anträffas vid husrannsakan, må icke närmare undersökas, ej heller brev eller annan sluten handling öppnas i annan ordning än i 27 kap. 12 § första stycket sägs.

(RB 27:12: Post- eller telegrafförsändelse, handelsbok eller annan enskild handling, som tages i beslag, må icke närmare undersökas, ej heller brev eller annan sluten handling öppnas av annan än rätten, undersökningsledaren eller åklagaren; dock må sakkunnig eller annan, som anlitas för utredningen angående brottet eller eljest därvid höres, efter anvisning av myndighet, som nu sagts, granska handlingen. Äger den som verkställer beslaget ej närmare undersöka handlingen, skall den av honom förseglas).

9 § Över husrannsakan skall föras protokoll, vari angives ändmålet med förrättningen och vad därvid förekommit.
Den, hos vilken husrannsakan företagits, äge på begäran erhålla bevis därom, innehållande även uppgift å det brott misstanken avser.

10 § För ändamål, som sägs i 1 eller 2 §, äge undersökningsledaren eller åklagaren så ock polisman företaga undersökning å annat ställe än i 1 § avses, även om det icke är tillgängligt för allmänheten.

Bakgrund

Viktigaste lagparagrafen rörande Husrannsakning enligt Rättegångsbalken är paragraf 28:3: I en lokal som brukar användas gemensamt av personer som kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet får för ändamål som avses i 1 eller 2 § husrannsakan ske, om det förekommer anledning att brott har förövats för vilket det är föreskrivet fängelse ett år eller däröver och det finns särskild anledning att anta att ändamålet med rannsakningen kommer att uppfyllas. Detta gäller dock inte lokal som huvudsakligen utgör bostad.
Bestämmelsen i andra stycket gäller också utrymmen och fordon som finns i omedelbar anslutning till lokalen och brukas av dem som använder lokalen. Lag (1999:72).

I Regeringens proposition, 1997/98:181, Ökade möjligheter att ingripa mot vissa mc-klubbar, står följande att läsa i Författningskommentarerna rörande paragrafen 28:3:

En ytterligare förutsättning för en husrannsakan enligt bestämmelsen är att de personer som använder lokalen kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet. Beviskravet kan antas avser såväl misstankarna om verksamheten som vilka personer som ägnar sig åt den. Med det valda uttrycket markeras att det inte är någon särskilt hög tröskel. I allmänhet torde polisen beträffande grupper som står under deras uppsikt, genom t.ex. spanings- och underrättelseverksamhet, redan ha tillräckligt underlag för att dra denna slutsats. Misstankarna skall, till skillnad från när det gäller det brott som föranleder husrannsakningen, avse brottslig verksamhet.

Den inskränkning till allvarlig brottslig verksamhet dvs. verksamhet som innefattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i två år eller däröver som i de lagarna intagits i definitionerna har uteslutits här, av samma skäl som föranlett avgränsningen avseende vilket brott som utredningen skall avse. Med uttrycket markeras att det inte är fråga om misstankar om konkreta brott som avses.

Enligt ett nytt tredje stycke gäller samma förutsättningar för husrannsakan också i utrymmen och fordon i omedelbar anslutning till lokalen. De anläggningar som klubbarna använder utgörs ofta av inhägnade områden med olika byggnader. Genom tillägget omfattas också sådana byggnader av bestämmelsens tillämpningsområde. För att en husrannsakan enligt den nya bestämmelsen skall få genomföras uppställs som krav att det finns särskild anledning att anta att ändamålet med den kommer att uppfyllas. Kravet innebär att en husrannsakan inte får företas utan en föregående prövning av sannolikheten för att den kommer att medföra det avsedda resultatet (jfr prop. 1990/91:129 s. 28).

I förarbetet förekommer också följande viktig skrivning:  För att bestämmelsen skall vara tillämplig förutsätts att lokalen inte huvudsakligen utgör bostad (se sista meningen). Att en person med anknytning till en mc-klubb mer eller mindre permanent bosätter sig i en klubblokal eller att gäster till klubben tillfälligt övernattar i den utesluter alltså inte en tillämpning av regeln. Om en klubb håller sammankomster i någon medlems permanenta bostad ställer sig saken dock annorlunda.

Det avgörande för om regeln är tillämplig eller inte blir en samlad bedömning av lokalens huvudsakliga användningsområde. Det kan här påpekas att ordet lokal inte används i samma betydelse som i t.ex. 12 kap. jordabalken eller i bostadsrättslagen (1991:614) utan kan innefatta också t.ex. vad som är avsett att användas som bostad. Exempel på att ordet används i denna betydelse finns i annan central lagstiftning, t.ex. 18 kap. 4 § brottsbalken.

Kommentar

Paragrafen tillkom under slutet av 90-talet för att med lägre lagstöd kunna genomföra husrannsakan i första hand mot mc-klubbar även om paragrafen enligt lagens förarbeten även kan användas exempelvis mot nazistiska organisationer.

Paragrafen möjliggör för polisen att göra husrannsakan om det finns anledning att anta att brott som ger fängelse i minst 1 år har förövats. Det ska enligt paragrafen pågå brottslighet varför polisen inte kan anföra exempelvis medlemmars tidigare brottslighet.

Lokalens huvudsakliga användning är kärnpunkten. Utgör lokalen i huvudsak en klubblokal (samlingslokal) kan polisen utefter paragrafens lägre krav genomföra husrannsakan oavsett att sovplats/bostäder ryms inom lokalen. Om klubben däremot håller möten i en medlems permanenta bostad medför detta dock hinder för husrannsakan i lokalen enligt paragrafen. Polisen måste i sådana fall göra husrannsakan utefter annan paragraf i Rättegångsbalken som ställer högre krav på misstanke i form av att brottsmisstankarna måste ha ett högre straffvärde.

Sammanfattning: I en lokal som inte huvudsakligen utgör bostad och som brukar användas gemensamt av personer som kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet får en husrannsakan ske när det för brottet är föreskrivet fängelse ett år eller däröver och det finns särskild anledning att anta att åtgärden kommer att medföra det avsedda resultatet

Länk till propositionen: http://data.riksdagen.se/dokument/GL03181

Råd

Nionde paragrafen är när det gäller Rättegångsbalken avgörande för husrannsakan utefter Rättegångsbalken. Polisen måste för att en husrannsakan ska äga lagstöd kunna redovisa utefter vilken paragraf de företagit husrannsakan och utefter vilka omständigheter i det enskilda fallet de ansåg var för handen vid tillfället.

Begär således ut protokoll enligt Rättegångsbalken 28:9 varje enskild gång en husrannsakan företagits på klubb eller hos enskild biker. I protokollet ska framgå ändamålet med husrannsakan, vilken konkret brottsmisstanke som förelåg samt vad som framkommit utefter företagen husrannsakan.

När protokollet översänts till den eller de utsatta så kan det bedömas om det föreligger möjligheter för att anmäla husrannsakningen och om det skett utefter lagliga omständigheter eller fria fantasier.

Länk till Rättegångsbalken:
https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19420740.htm