Bikers: En bunke mobbingoffer med taskiga hemförhållande!?

Så kan man enkelt förklara bikers och deras klubbar. Det råder inga som helst tvivel att detta är sanningen för många människor i vårt avlånga land. Att ett gäng mobbingoffer går ihop, shoppar sig varsin hoj, sätter fast ett märke på ryggen och vips så finns det en kriminell mc klubb. Enkelt och solklart. För det kan väl inte finnas några tvivel om det att det är exakt så det går till, eller?

Skolexempel på vad som hände sen. Mobbing, offernas önskan att vara någon, att betyda något eller ge tillbaka, speglar den allmänna uppfattningen av klubbarna. Det är en enkel och en simpel förklaring till att vägra förstå vad det egentligen handlar om. Det är mycket enklare att kalla alla för mobbingoffer med taskiga hemförhållande så blir det en förståelse och det är för deras egen skull dom bikers jagas med blåslampor runt som ett gäng försöksutskrivna från hispan.

Det råder ju inga tvivel om att mobbade människor inte kan tillgodogöra sig vanliga enkla sociala regler och lägger man där till att det finns en osund hem miljö så är ju personen direkt förtappad. Det fattar ju vem som helst. Det råder inga tvivel om att ingen i subkulturen har en enda aning mer än den djupa bottenlösa känslan av utanförskapet, grundlagt redan sen barnsben. Att det är just det som förenar. Varför kan man då undra, väljer mobbing offerna inte någon billigare attribut att visa sin samhörighet med? Ja, den frågan kan man ju ställa sig. Det borde vara mer prisvärt att samla frimärken eller något. Och ännu mer befängt blir det att det ödslas miljontals kronor på ett gäng mobbingoffer med taskiga hemförhållande. För det vet väl alla, med en aning av sunt bondförnuft, att mobbingoffer kan man genom kramar och kärlek få att känna sig betydelsefulla. Det skulle bli betydligt billigare för ordningsmakten att fara rundor och kramas, dricka te, lyssna och gemensamt sjunga We shall overcome, eller?

Om vi nu ponerar att alla medlemmar, soloåkare, fruar, flickvänner och vänner är mobbingoffer då har jag ju precis serverat lösningen på myndigheternas syn på bikerkulturen krama alla friska.

Men om det nu inte är så då att sanningen är så enkel eller för all del enklare än så att det som förenar människorna är motorcykel intresset och det är en av dom första grundstenarna i subkulturen, det andra som förenar är samma idelogiska tanke, det tredje som förenar är respekten och det fjärde är viljan till frihet att få vara den man är.

För i min värld är det så att man söker sig till likasinnade vänner, man letar aktivt upp det som förenar, det som gör att det blir intressant att umgås. Dom allra flesta väninnor jag umgås med har samma intressen som jag, det betyder inte då för att vi till exempel gillar hundar är mobbingoffer som måste hävda oss med stora hundar, jag skaffade en Irländsk Varghund för jag ville ha en sån helt utan baktanke. Andra väninnor jag har delar jag intresset för blommor med, helt utan baktankar byter vi plantor med varandra.

Det kan debatteras och diskuteras i all oändlighet men jag är helt övertygad om att alla som kör hoj och eller gifter sig med hojåkare inte är mobbingoffer med taskiga hemförhållanden.

Thea Gianneschi

  • facebook
  • googleplus
  • twitter
  • linkedin